Lilla lilla syster!

Jag har fått en lillasyster! Till! Den 21 september kom lilla Anna (jag är inte galen i det namnet, Fabulla in my heart), och som ni vet tycker ju inte jag om barn men hon är det sötaste som finns.

Sak jag vill ha:
Finns på http://shanalogic.com/item.php?item_id=1004&category_id=58, så om någon skulle ha 60 $ över och vill göra mig glad så vore det helt ok. Förresten är jag redan på ganska bra humör, men om ni vill göra mig gladare. Det finns matchande örhängen också :). Söta.

Hade inte trott att det skulle kännas så bra att veta att jag kommer att ha lägenheten själv till på torsdag, men det känns verkligen jättebra att jag inte kommer se Nicke på typ 5 dagar. Det låter kallt men han är helt säkert minst lika glad att slippa mig. Det gör mig inte ens något (nästan i alla fall) att veta att jag har ett berg med disk och ännu ett berg med tvätt att ta hand om för jag kommer kunna få så mycket mer gjort nu och så mycket tid för mig själv. Jag hade verkligen inte märkt förrän nu hur påfrestande det är att spendera så stor del av min tid med en person. 

Något annat som gjort mig på bra humör är att det känns så starkt som vår. Solen inte bara skiner utan den gör det med det där nya skarpare ljuset som gör att allt känns mycket skarpare. Jag har aldrig trott att jag var en sådan solmänniska, men jag blir bara så glad dessa nya ljusare tider och alla ljusa färger, det nya vårmodet bara för att det behövs ljusare skalor nu, jag lyssnar på gladare musik, jag känner mig piggare, fräschare, friskare, ja jag tror jag blir en ny och bättre människa. Eller så är det här bara en bra stund på en bra dag eftersom jag precis gjort omtentan i kemi och det känns bättre än förra gången (peppar peppar) vilket betyder att jag antingen klarade den, eller har lärt in helt fel saker, vilket inte alls skulle kännas bra, för jag skulle inte orka med att få underkänt på en omtenta, igen. Så ta i trä.

Nu ska jag ta en promenad innan solen försvinner, puss på er.

PS. Nu när jag pratar med Nicke på skype känner jag mig som den jättehemskaste människan...

Filmsittning på gasquen

Precis kommit hem från en sittning, börjar jobba kl 07.00 imorgon och är inte fullkomligt nykter så jag borde ju sova, men i min bitterhet bloggar jag istället. Inte det att jag är bitter över kvällen, den var oväntat lyckad, jag hade jätteroligt, lätt bästa kostymen (OK, Nicke hade kanindräkt, hur tävlar man mot det? Men i övrigt var min i en klass för sig [Alex, A clockwork orange om ni inte kopplade]), men jag ville stanna längre, jag vill inte gå upp om fem timmar och åka till jobbet och jag vill verkligen inte behöva göra kemitentan fler gånger så när jag imorgon, utslagen och bitter kommer hem från jobbet, kommer jag att vara tvungen att plugga resten av dagen för att det skall lyckas som jag vill. Så medans jag sitter och skriver detta är mina vänner ute och festar och får ragg. Visst blir man lite bitter? Allt som allt var det i alla fall en härlig kväll, och nu ska jag åtminstone försöka sova.

Alltså, de är ju helt dumma i huvudet men jag älskar de här serierna!

---

Cyanide & Happiness @ Explosm.net

Vad gör man inte för att slippa plugga?

Nog för att jag verkligen borde ta mig i kragen och sätta mig och plugga, på måndag är det omtenta i kemi, och jag vill verkligen verkligen inte göra den här tentan fler gånger och det var nära att jag klarade den sist så om jag nu bara satte mig och pluggade... Jag nekade till och med en utekväll för att jag var tvungen att plugga... Så det ska jag banne mig göra. Mer om mitt liv senare, och hoppas ni uppskattade detta helt meningslösa inlägg (*skeptisk).

Sugarcult då nu alltid

What do you do when you're alone? What do you do when noone's home?

What do you do when you're alone? Out of control now on your own.

Ett av de bästa banden i mannamine, vill jag säga, i alla fall i mitt minne. Precis lagom poprockigt med klockrena texter, det spelar ingen roll hur lång tid som går mellan lyssningarna, det blir helt enkelt aldrig sämre än lite bättre än det mesta.

Provade att gå till skolan idag i alla fall för jag sov riktigt bra inatt (kärlek till antibiotika) men gick hem efter bara någon timme. Nicke är så himla noga med det här att man inte ska anstränga sig när man har en infektion i kroppen etc. något som är helt främmande för mig. Det är tydligen jättefarligt att exempelvis träna när man är sjuk eftersom man kan få hjärtsvikt och dö eller något, så han tar verkligen allt sådant på allvar medan jag alltid har viftat bort sådant som enbart rekommendationer för att det ändå inte ger något att träna när man är sjuk.

Så tycker han ju att jag allmänt har en väldigt dålig självbevarelsedrift. Det tycker inte jag. Den är bara inte riktigt som andras.

Vattenpipa och tusenkronors-vin

ET och Daniel kom på besök igår, oplanerat men destu trevligare. Vi (läs: Nicke) har ordnat med matta och allting så vardagsrummet har blivit riktigt fint. Dock är övriga rum läskigt stökiga och disken känns mig lite övermäktig, är inne i det stadie då man försöker låta bli att titta på berget som täcker köksbänkarna och bara diskar det man verkligen behöver när man behöver det. Jag var alltså egentligen ganska skeptisk till att låta mina vänner komma hit utan förvarning, men ET är alltid välkommen och Daniel hade jag inte träffat på månader så det verkade synd att avstå från en chill-kväll som sådan. Daniel hade ju alltså aldrig sett lägenheten innan, och hans fältobservationer i denna student-lya fick även mig att se på lägenhetens stökighet på ett annat sätt. Jag har alltid tänkt att jag skulle hålla det rent och städat när jag flyttade hemmifrån (jag hade även svurit på att aldrig ta in en lavalampa eller keramikhund i lägenheten eftersom det är det mest smaklösa, pinsamma och bara allmänt fula som överhuvudtaget påtänkts. Lösningen där får väl bli att lägenheten där den kommer i kontakt med nämnda lampa enbart tillhör Nicke), men jag vet inte om det bara är mycket svårare än jag trott eller om Nicke är fenomenal på att stöka ner. Hursomhelst, om man tog Daniel på orden så levde vi äkta, ur-typiskt studentliv, vilket jag kände mig tvungen att hålla med om. Det kanske är så här det ska se ut i studentbostäder, jag kan i alla fall förstå varför det är så stereotypen ser ut, även om jag också kan önska att vi inte anammat den så fullt ut. Det blev en lyckad kväll, vattenpipan kom fram ganska så snabbt, Daniel bjöd på en flaska vin (vill här tillägga: Barolo rocche dell'Annuziata, 1999, galet gott, men inte direkt något man köper med student-budget), självklart kom chipsen fram och det hela blev riktigt chill. Kändes mysigt och hemtrevligt, men för Daniel var det tydligen en helt annan värld, vi rör oss inte riktigt i samma cirklar. Väckte mig lite att prata med honom, även om jag kan känna att livet flyter på riktigt bra så är det nog nyttigt med en del tankeställare ang. vad som kommer ske näst. Nog för att jag redan är 'ganska inne i systemet' men det gäller helt enkelt att inte nöja sig med det. Det är det som är det farliga, att vara nöjd är det ju inget fel i alls, men att däremot nöja sig... Nej, så kan vi inte ha det. (Kan här rekomendera Linnéas blogg - frokenkarlberg.blogspot.com/ - där hon behandlar samma ämne med utgångspunkt från en disskussion som vi hade för x antal veckor sedan.)

Idag hade jag planerat att åka hem och hälsa på familjen osv, men sen tänkte jag att jag kunde stanna hemma och prova på hur det är att ha urinvägsinfektion, så jag bestämde mig för det istället. Har aldrig haft det tidigare och det var lätt det mest obehagliga jag varit med om någonsin.